Inomhusklimatet styr arbetsinsatsen
Visste du att arbetstakten halveras när temperaturen närmar sig 30 grader? Eller att fem till tio sjukdagar per år och vuxen i Sverige beror på dålig luft?Detta är två av de slutsatser som forskningen på inomhusklimat och arbetsprestation kommit fram till.
Dagens alla datorer och kontorsmaskiner gör att behovet av luftkonditionering har ökat kraftigt. Vi har också blivit mer medvetna om innetemperaturens påverkan på människors effektivitet och vi tillbringar allt större del av dygnet inomhus.
Jämfört med för ett tiotal år sedan vet vi idag betydligt mer om innemiljöns betydelse för hälsa, komfort och effektivitet. Forskarna är relativt eniga om att det finns tydliga samband mellan allergiska överkänslighetsbesvär och luftkvalitet.
Sjuk av dålig luft
Men, inomhusmiljön är inte bara en fråga om individens hälsa och välbefinnande. Enligt världshälsoorganisationen WHO medför den dåliga inomhusluften fem till tio sjukdagar per år hos vuxna personer i Sverige. De samhällsekonomiska kostnaderna, i form av förlorad arbetsförtjänst, vårdkostnader och dylikt, för de allergier som beror på inomhusklimatet beräknas uppgå till fem miljarder kronor årligen.Inomhusklimatet påverkar dessutom vår förmåga att utföra arbetsuppgifter. Temperaturen i rummet påverkar prestationsförmåga, fingerfärdighet, koncentrationsförmåga och förmågan att lösa problem.
I en studie gjord av Byggforskningsinstitutet i Gävle framgår det att arbetstakten halveras när inomhustemperaturen stiger upp till 30 oC och att den optimala temperaturen är 20 grader, förutom vad gäller fingerfärdigheten.
